UFO syntes utanför Södertälje i snöyran!

Snöovädret förde inte bara med sig en stor mängd snö i Stockholmsområdet, utan även besök av utomjordingar! Vi hann få en bild på deras rymdskepp.

Visst låter det otroligt att ett UFO nyligen skulle ha siktats utanför Södertälje? Och mycket riktigt – det är falsk information! I det här fallet går det att förstå att bilden är fejkad, men ofta kan det vara betydligt svårare att avgöra om informationen är sann eller falsk.

Vad är källkritik?

13 mars är det Källkritikens dag. Källkritik handlar om att avgöra vad som är trovärdigt, och att kunna ifrågasätta det du läser. I dag kan vem som helst lägga ut material på nätet, och det är enkelt att sprida innehållet vidare på sociala medier. Det är en av internets styrkor, men det finns information som är vilseledande eller osann. Det kan röra sig om exempelvis dold eller oseriös marknadsföring, rykten och förtal. Därför är det bra att fundera på innehållet, så du inte bidrar till att sprida information om du inte är säker på att den är tillförlitlig. Det finns mycket du kan göra som privatperson för att utveckla din källkritik på nätet.

4 frågor som hjälper dig att vara källkritisk

Det finns fyra grundläggande frågor du kan ställa för att hålla dig källkritisk i nyhetsflödet:

1. Vem?
Vem är avsändaren? Är det en betrodd nyhetskälla eller en anonym avsändare?

2. Vad?
Vad är det som faktiskt påstås? Falska påståenden kan spridas på många sätt. Kan du hitta mer information från någon annan källa? Verkar avsändaren avsiktligt ha misstolkat eller utelämnat information?

3. Varför?
Det finns de som vill få saker att framstå annorlunda än de är. Även sanna påståenden kan användas till olika ändamål. Finns det ett dolt syfte i texten, för att t.ex. få dig att skänka pengar eller ta ställning i en fråga?

4. När?
Är informationen aktuell och uppdaterad? Det förekommer t.ex. att bilder och filmer sprids, men som egentligen är från ett helt annat tillfälle än det de sägs handla om.

Några begrepp i anslutning till källkritik

Algoritmer

En algoritm är en uppsättning regler som används för att hantera stora mängder information, eller data. Utan algoritmer skulle informationsmängden på internet inte vara hanterbar. Men algoritmerna styr också till stor del vad som visas för dig på webben och i sociala medier. Algoritmerna anpassar våra sökresultat och nyhetsflöden utifrån den data eller information som finns om oss, oavsett om vi delat informationen medvetet eller den har genererats utan att vi är medvetna om det. Man kan säga att algoritmerna gör osynliga val åt dig i informationsflödet i sökmotorer och sociala medier. Det kan ha både för- och nackdelar. Men ur ett källkritiskt perspektiv är användarupplevelsen som styrs av algoritmer problematisk. Du kanske inte nås av information som motsäger dina egna åsikter, och sökresultatet kan bli ganska likriktat.

Faktaresistens

Faktaresistens eller kunskapsresistens är ett förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot den egna uppfattningen i en fråga. Ett angränsande begrepp är bekräftelsebias – när någon söker information som kan bekräfta det som stöder vår övertygelse och sorterar bort information som inte stämmer med den övertygelsen.

Fake news

Fake news eller fejknyheter är felaktig och vilseledande information, ofta presenterad som nyheter, som sprids avsiktligt. Fake news är en form av desinformation där aktörerna bakom informationen agerar för egen vinning. På senare tid har fake news också börjat användas för att misstänkliggöra medier, eller för att väcka misstro mot något som inte överensstämmer med den egna världsbilden.

Deep fake

Deep fake är förfalskade videor, bilder eller ljud som genom maskininlärning kommit att bli så genomarbetade att de framstår som äkta, och är då svårare att avslöja. Tekniken kan användas för att manipulera exempelvis ett ansikte och en röst, och kan utnyttjas av bedragare. Deep fake tar falska nyheter till en ny nivå, vilket kan få allvarliga konsekvenser för media, samhällsklimat och demokrati.